Om du vill börja blogga?

Hur gör man då om man vill börja blogga? Kortfattat finns det två vägar att gå (fast det stämmer inte riktigt, men för enkelhetens skull kan vi säga att det finns två).

Vill man ha en helt egen domän, och helt bestämma över utseende, annonser osv så kan man köpa en egen domän (dvs web-adress), hyra in sig på ett web-hotell och installera en egen blog. Det är lite mer tekniskt krävande, men i gengäld får man något (nästan) helt eget. Som sagt, det kräver lite mer arbete, men om man väljer ett bra web-hotell så kan man få mycket hjälp därifrån. Jag själv använder Binero, men jag har hört bra om t.ex Loopia också. Om man startar ett konto där (vilket kostar pengar) så finns det automatiserade sätt att installera en blog, så man slipper göra så mycket själv.

Det vanligaste verktyget att använda sig av heter WordPress, och exempelvis Binero erbjuder automatisk installation av en wordpress-blog. Bloggen som ni nu läser bygger t.ex på WordPress.

Som sagt, de flesta webhotell erbjuder automatisk installation av t.ex WordPress (eller någon annan blog-platform), men det kräver ändå lite extra arbete, och det kommer att kosta pengar. Både för att köpa web-adressen och för att hyra in sig på web-hotellet. Då kan ett mer intressant alternativ som nybörjare vara att använda sig av en blog-tjänst som det bara är att registrera sig hos och börja blogga. Det finns då ett antal intressanta alternativ. Jag har själv provat två av dessa, men har hört bra även om de andra jag listar här.

Blogger  – Det här är en hyfsat lättanvänd tjänst som sköts av Google. Har man t.ex ett Google-konto så kan man använda det för att starta ett Blogger-konto. Mina första bloggar var på Blogger, och det fungerade bra hela tiden jag var där. På den tiden var Blogger lite begränsat, men det var 3 år sedan jag flyttade till egna domäner, och jag har förstått att det utvecklats sen dess

Tumblr – En tjänst jag använder just nu. Väldigt lättanvänd och smidig, och har ett lite modernare utseende än t.ex Blogger

WordPress.com – Jag skrev ju ovan att wordpress är ett verktyg man kan installera på en egen websida. Det finns också en tjänst som man kan registrera sig hos för att direkt få en wordpress-baserad blog utan att behöva göra något alls själv. Finns i både en gratis-tjänst och en betal-tjänst. Den sistnämnda ger mycket mer, men kostar inte mer än vad det skulle kosta att sätta upp en egen blog enligt ovan.

Livejournal – Det här är en blog-tjänst som fokuserar mycket på samverkan mellan Livejournal-användare. Man kan använda den för att skapa communities runt ett visst ämne, och man kan också använda den som en ”vanlig” blog.

Typepad – Ytterligare en blog-tjänst. Det finns ingen gratis-variant här, utan alla tjänsterna kostar pengar. Det kan ses som negativt, men det innebär också lite mer trygghet i att tjänsten kommer att finnas kvar. Det har hänt att blog-plattformar på webben har lagts ner.

Squarespace – Precis som Typepad finns det ingen gratis-variant här. Dock kan man välja mellan ett stort antal olika designer och typer av sidor.

Blog.com – Gratis att skapa ett konto på för enkelt bloggande, sen kan man köpa till extra-funktioner, t.ex egen adress, egna annonser osv.

Ghost – I våras presenterades en ny, öppen blog-plattform som heter Ghost. Den har inte dragit igång än (förväntas öppna i slutet på sommaren), men är väl värd att hålla ögonen på.

Så, vilken av dessa ska man välja? Jag tror ärligt att alla dessa är bra plattformar och tjänster. Ska jag rekommendera en så skulle jag nog säga WordPress.com, med tumblr som god tvåa. Det beror dock mest på att jag själv har använt dessa tjänster. WordPress.com har fördelen att man kan börja med en gratis-tjänst, och att man kan bygga ut den med betal-funktioner sen när man kommit igång. Att den bygger på wordpress-verktyget är också ett stort plus. Överlag tror jag det är bra att hitta en tjänst som har just betal-fuktioner, även om man själv inte tänker använda dem. Detta för att det ökar chansen att tjänsten ska finnas kvar längre tid.

Så, är ni nyfikna på att börja blogga, välj en av tjänsterna ovan, registrera er och börja skriv om något som intresserar er. Om ni gör det, får ni gärna posta en länk till er blog här i kommentarerna.

Bloggen i lärande och undervisning

Det här inlägget är ett gäst-inlägg skrivet av Tomas Lindroth på Högskolan Väst. Han går att nå för frågor, funderingar och hejarop på Twitter och heter där @tlindroth

Ur ett lärarperspektiv är bloggen ett smidigt alternativ till det Learning Management System (LMS) som skolan tillhandahåller. Det är enkelt att uppdatera och förändra baserat på det behov man har just då till skillnad från ett LMS som kan uppfattas som ganska stelbent. Fördelen är också att bloggen är gjord för att vara öppen för alla. Den är förhoppningsvis enkelt att förstå även för andra än just de studenter som läser kursen.

Det gör att bloggen, förutom att vara ett pedagogiskt verktyg, också blir en marknadsföringskanal gentemot potentiella studenter. För, är man intresserad av t ex webbdesign så är chansen stor att man söker på ämnet och såldes kan få upp våra kursbloggar i sökresultatet. Det blir också en kanal för att integrera övriga samhället i undervisningen. Det underlättar samarbete på flera nivåer då företag kan se vad som sker i en utbildning samt kan bjudas in och aktivt delta.

Öppenheten gör också att andra högskolor och lärare kan ta del av vad vi gör och använda sig av det. Högre utbildning finansieras av skattemedel och således känns det naturligt att så mycket som möjligt tillgängliggörs till allmännyttan. Om alla skolor i Sverige skulle lägga ut allt material på nätet tror jag att det skulle förändra hur vi ser på och bedriver utbildning i grunden.

Således, ur ett lärarperspektiv kan bloggen vara ett effektivt LMS som inte stänger ute andra aktörer utan istället bjuder in till deltagande.

Ur ett student- och lärperspektiv är det också själva öppenheten som jag vill lyfta fram. Även andra verktyg kan erbjuda öppenhet i form av att andra ges möjlighet att ta del av det man gör. Men bloggen är återigen en etablerad plattformstyp som många är vana vid. De gånger studenter lämnar in en text för bedömning så gör bloggen att jag som lärare måste tanka ner och öppna en massa filer. Jag kan istället besöka olika bloggar och på så sätt ta del av materialet. Studenterna kan också, enklare än förut, ta del av varandras texter och ge feedback till varandra. Samt, att studenternas närvara på webben återigen fungerar som en marknadsföringskanal gentemot omvärlden.

Vår erfarenhet på programmet Digitala medier är att öppenheten gör att både lärare och studenter skärper till sig lite extra. Vet man att det inte endast är den examinerande läraren eller ens egna studenter som läser, utan att även andra läser och kan dra nytta av det man skriver så skapar det engagemang.

Bloggen underlättar således för både lärare och studenter, framför allt utifrån ett administrativt och öppenhetsperspektiv. Det uppmuntrar också, till viss del, till dialog med de som läser via kommentarsfält. Men är det dialog och diskussion som står i centrum finns det andra verktyg, t ex diskussionsforum, som är bättre lämpade för det.

Så, vad har man en blogg till? Liksom egentligen?

Här kommer vi till en lite klurig fråga. En blog kan innebära så mycket olika saker, och fungera på så många olika sätt. Om jag bara går till mig själv så har jag haft ett antal olika bloggar som jag använt till olika saker och på olika sätt. Jag har ett par mer långtgående bloggar där jag postar tankar om olika intressen jag har (det här är en av dem). Men jag har också haft ett par bloggar som jag dragit igång kopplat till ett visst projekt, haft dem under projektets gång, sen arkiverat dem eftersom de då tjänat ut sitt syfte.

Om man tittar runtomkring så finns det bloggar om alla möjliga ämnen och områden, skriven av en massa olika personer. Allt från politik och olika -ismer, till mat, mode, spel osv. Grundprincipen är hela tiden att det är ett enkelt och smidigt sätt att kommunicera med en omvärld, att bli publicerad.

När det gäller undervisning så har mitt användande av bloggar förändrats allteftersom. Det började som en ganska tom blog, där jag bara använde den för att skriva inlägg som jag sen länkade in i DisCo (Högskolans kursportal). Detta för att jag tyckte det var lättare att ha allting samlat, och för att jag snabbare kunde uppdatera och förändra inlägg på det sättet. Det var bara en lång rad med inlägg, utan någon särskild struktur. Därefter började jag lägga upp en blogg för varje kurs, där bloggens hela struktur följde kurs-upplägget. Det innebär att jag nu plötsligt använde blogg-sidan som nav för kursen.

För två exempel på detta se

Kurs i efterproduktion

Den ovanstående bloggen är lite mer ostrukturerad, och användes till en kurs på campus, där vi hade täta möten med studenterna. Ofta lade vi upp material vi pratade om på lektionerna/workshoparna. På det sättet blev det något vi kunde diskutera runt när vi möttes, snarare än en rent digital mötesplats.

Nästa kurs, å andra sidan är en ren distanskurs, och ställer lite mer krav på struktur, eftersom det är (nästan) enda mötesplatsen.

Grundläggande 3d-grafisk animering

Här försöker vi lägga upp allt material för hela kursen (inkl. förinspelade filmer och annat). Kopplat till den här kursen finns också ett diskussionsforum (på en separat sida), där alla samtal mellan studenter, och mellan studenter och lärare, sker. Dock finns det möjlighet att kommentera inlägg direkt på bloggen också, för de som vill det.

De här två exemplena visar på att man kan lägga upp bloggar på väldigt olika sätt, och det handlar för mig mycket om att fundera på vilket sätt jag vill använda en viss blogg på i ett visst sammanhang, snarare än att fråga mig vad en blogg kan tillföra mer specifikt.

I all flexibiliteten, så finns det dock ett par aspekter av bloggar som ofta återkommer och är centrala.

  • De är lätta att publicera och uppdatera material till
  • Genom kommentarer och dyl. så har läsarna möjlighet att ställa frågor och diskutera enskilda inlägg, så man kan få en diskussion direkt kopplat till inlägget
  • Med olika tekniker kan läsarna (t.ex studenter) prenumerera på en blogg, och få den levererad t.ex direkt till en smartphone, surfplatta eller liknande så fort nytt material är publicerat
  • Det finns olika sätt att kategorisera och märka upp inlägg. Alla inlägg som handlar om en viss del av kursen (t.ex lönesystem) kan jag märka upp med etiketten lönesystem, och sen om man söker på det ordet, får man alla inlägg kopplat till det.

Så, om ni är nyfikna på att använda er av bloggar, fundera på hur ni skulle kunna samla material och använda möjligheterna till kommunikation osv på ett ställe för att ha ett digitalt lär-sammanhang där ni och studenterna möts.

Det här med bloggar

Låt oss börja med den enkla delen (och för att förtydliga: ”enkla” betyder här ”inte alls enkla”) frågan om vad en blog är.

Det här är en blog. Det ni läser just nu liksom. En webbsida där det finns publicerat material i form av text, bilder, filmsnuttar osv. Inläggen är primärt sorterade kronologiskt, och kan också få olika etiketter och kategorier om man så önskar. I grund och botten är en blog bara en serie texter som någon har skrivit och publicerat. Det kan tyckas ligga ganska nära t.ex en dagbok eller en loggbok, vilket det faktiskt också är.

Ordet blog är en sammanslagning av web-logg, dvs någon slags loggbok eller ”dagbok” som ligger på Internet. Oftast är dessa bloggar offentliga, men det är inget tvång. Innan den här typen av system utvecklades så fanns det i princip bara ett sätt att publicera sina texter på internet, och det var att skriva ren HTML-kod i enskilda filer, och sen ladda upp dessa på en hemsida. Det gick bra för mindre sidor, men skulle man regelbundet uppdatera en webbsida så var det ett ganska omständigt system.

Därför utvecklades olika system och sätt att förenkla arbetet när man vill publicera saker på nätet. Idag finns det en liten tendens att ta det för givet. Det är så väldigt lätt att nå ut med kortare eller längre texter och kommentarer, att vi i viss mån tappar bort att det en gång i tiden var en ganska komplicerad process.

Så, kortfattat är en blog en slags web-loggbok där publicering av innehåll har gjorts lätt och smidig. Har jag något jag vill skriva så går jag till en särskild webbsida, eller öppnar ett program, och skriver min text. När jag sen trycker på knappen publicera, så ligger texten på internet, öppen för alla att läsa.

Bloggar i undervisningen

Först: Ok, jag vet. Bloggen har legat nere ett tag. Eller som det heter i internet-språk: En mindre evighet. Tanken var att försöka hinna med det samtidigt som jag jobbade heltid OCH pluggade heltid.

Så här i efterhand visade det sig vara lite väl ambitiöst.

Med det sagt: Jupp, jag lämnade in min D-uppsats häromveckan, och verkar som om den kommer att bli godkänd. Kanske inget toppenbetyg, men godkänd, och det var det jag siktade på. Övriga kurser börjar också falla på plats så smått, så nu är jag tillbaka i mer lagom belastning igen. Det innebär att jag kan ta upp den här bloggen igen också, vilket känns bra.

Jag har dessutom fått ett litet extra-incitament att dra igång. Nu på onsdag har vi en liten tema-dag på institutionen, och jag ska prata om bloggar i undervisningen. Därav titeln.

Efter att ha funderat ett tag slog det mig att jag ju borde kunna blogga om bloggandet i undervisningen ett tag, för att visa via exempel. Jag har ett par kurs-bloggar också, men meta-aspekten av att blogga om min presentation av bloggar tilltalade mig.

Så, dagarna framöver kommer jag att försöka blogga om bloggande i undervisningen. Målet är också att få någon kommentar från andra kollegor som också använder bloggar flitigt. Och kanske från någon som inte gör det.

 

Personlig Kanban

I grund och botten är jag en synnerligen seg person som inte alltid får så mycket saker gjort som jag hoppas på. Det har medfört ett visst intresse för olika tips och strategier för att organisera upp saker, få mer saker gjort och allmänt få mer ordning och reda i tillvaron.

Ett exempe på sådana metode är GTD (Getting Things Done) Den fungerade väldigt bra för mig, och jag försöker fortfarande använda den delvis. Det är en ganska enkel och numera ganska känd strategi, formulerad av David Allen, för att organisera upp tillvaron och få mer saker gjort. När jag jobbade efter den så använde jag numera nedlagda Google Notes får att organisera den.

För mig hade Google Notes helt rätt nivå av funktioner, anpassningsbarhet och smidighet. Tyvärr har jag inte hittat någon klockren ersättare för denna än. Numera använder jag framförallt Toodledo, en webbaserad tjänst för att organisera projekt och hålla reda på uppgifter man vill få gjort. Överlag fungerar det bra, men jag kan uppleva att det är lite för tungarbetat och plottrigt.

Agila Metoder och Kanban
Det finns en grupp metoder som kallas agila metoder, och det har väl blivit lite av ett innebegrepp senaste åren. Egentligen är jag lite allergisk mot sådant, men jag beslutade mig ändå för att titta på hur dessa metoder kan fungera att använda på ett mer personligt plan. En sådan metod kallas Kanban, och utvecklades egentligen på Toyota. Kortfattat kan Kanban sägas vara ett sätt att organisera ett arbetsflöde med hjälp av rubriker (för olika steg) och postit-lappar för olika komponenter/uppgifter som går genom flödet. Ett begrepp som utvecklats vidare från detta är Personal Kanban, där man försöker överföra Kanban-principerna till mer personlig och privat nivå.

Mitt första riktiga försök (som jag återkommer med med utvärdering kring) är att jag försöker organisera vad som ska göras på en kurs med hjälp av en Kanban-tavla. För det använder jag en webbtjänst som heter linoit. Det kanske inte är den bästa tjänsten för ändamålet, men den är ganska enkel och fungerar bra för att utvärdera det jag vill använda den till. Sedan dess har jag också använt principerna för att förbereda ett rollspelsäventyr, samt börjar arbeta med skrivandet utifrån det här systemet.

Det som är intressant är att Personal Kanban och GTD ofta presenteras tillsammans, och man menar att de två kompletterar varandra och fungerar bra som en enhet, snarare än att det är två olika system som krockar med varandra.

Jag har också sett artiklar (som jag tänkte återkomma till) som handlar om just Kanban och skrivande och jag har själv börjat klura lite på att använda visualiseringsprincipen inom Kanban för att budgetera. Låt mig prova och återkomma kring detta.

Android eller iPhone?

Android eller iPhone?

 

Ok, jag har haft en iPhone nu i fyra år, och är på det hela taget väldigt nöjd med den.

Däremot blev jag inte så imponerad av iPhone5 som jag hoppades, och lite omväxling förnöjer alltid. Så, jag tänkte att det kan vara läge att åtminstone titta på vad den mörka.. förlåt.. android-sidan har att erbjuda.

Det jag började fundera på då var vad som talar för att hålla sig kvar vid iOS-plattformen (dvs iPhone) eller att gå över till någon android-mobil

iOS

Jag kan redan iPhone och iOS, och har koll på alla finesser. Efter fyra års användande har jag utvecklat bra workflow mot t.ex dropbox, icloud, evernote mm

Under årens lopp har jag köpt på mig en massa appar (och samlat på mig ett gäng gratisappar). Skulle jag byta måste jag samla på mig motsvarande samling igen (om ens alla appar jag använder finns, eller motsvarighet därtill)

IOS är snyggare enligt mig. Mycket snyggare. Kalla mig ytlig, men jag tycker det jag tittar på dagligen är viktigt. 

Många jag messar till har iPhone, och därmed kan jag använda mig av Apples system iMessage för att skicka gratis SMS och MMS.

Apple har ett system för att strömma bilder och video internt över ett nätverk kallat Airplay. Jag har själv använt det flera gånger när jag haft bilder på iPhonen som jag vill visa på TV’n så är det bara att dra igång mobilen och en mac jag har kopplat till TV’n. På mindre än en minut så har man bildvisningen igång. 

Android

Att jag inte kan Android ser jag också som något som talar för ett byte. Jag tycker nämligen det är kul att behöva lära sig lite nytt. 

Android ska vara mer anpassningsbart på olika sätt. Jag måste erkänna att efter att ha läst lite mer om Androids, så ser jag inte riktigt på vilket sätt, men jag alla pratar en massa om det, så jag får väl tro på dem. 

En av de STORA sakerna där jag varit avis på Android-användare ett bra tag är att lägga in widgets direkt på “skrivbordet”. Exempelvis kan man ha dagens bokningar så att de visas direkt på startskärmen osv. Det är något jag saknat länge i iOS.

Jag arbetar mycket med googles verktyg (gmail, gcal osv), och jag antar att Android synkar bättre än bäst mot dessa. (Med det sagt: iOS har helt ok synk med googles tjänster också)

En annan stor Android-fördel är ett par nya tjänster. I och med Jelly Bean (Android 4.1) så har Google Now och Google Voice dykt upp. Är ni nyfikna kan jag definitivt rekommendera att ni t.ex googlar Jelly Bean och Google Now. Klart tufft!

Allmänna funderingar

Alltså, egentligen skulle jag vilja leva dubbelt i ett par veckor för att avgöra på ett bra sätt. Jag tror jag skulle vara ganska nöjd med någon vettig Android-lur. Jag vet att många blev besvikna på iPhone-femman, men det ÄR en ruggigt bra lur. Den är bara inte så revolutionerande som många hoppades. 

Och ska jag vara helt ärlig: Jag är fortfarande ganska nöjd med den lur jag har just nu, en iPhone4. När den släpptes för två år sedan hade jag en då två år gammal iPhone 3G, och den kändes då hejdlöst seg. Däremot måste jag erkänna att jag inte har samma känsla kring min nuvarande mobil. Så egentligen har jag inget behov av en ny mobil alls.

… men det är ju så skojigt med nya teknikprylar..

Tankar om hösten

Så har vi kommit in ett par veckor i september. Terminen har börjat så smått (eller så stort, beroende på hur man ser det). Själv tittar jag framåt och kontemplerar över hur hösten kommer att se ut. Jag tror det kan bli lite hektiskt.

Förutom jobbet som lärare så har jag också tänkt bättra på min egen karriär. Jag har med andra ord påbörjat en ettårig magisterutbildning i Informatik. Det innebär i princip heltidsstudier. Förhoppningsvis kan jag använda det mycket i samband med min egen undervisning, och på det sättet jobba lite effektivt.

Förhoppnings kan jag dessutom använda det som liten startbräda att skriva egna artiklar kring sen.

Jag märker redan att det blir ganska mycket att hålla reda på. Det är en ganska krävande utbildning, och i och med att jag jobbar samtidigt bli det en del att hålla reda på.

Tack vare detta så måste jag bli bättre på det här med planering och produktivitet. Inte bara för att få gjort så mycket, utan också för att må bättre själv. Det behövs en viss koll och kontroll. Utöver den rena produktivitets/planeringsfrågan så behöver jag då också än mer än tidigare ta hand om mig själv så att jag mår bra och orkar med.

Inom ramverk för produktivitet så har jag tidigare tittat en hel del på GTD (Getting Things Done), och kommer väl hålla kvar vid det i fortsättningen också så gott jag kan, men jag kommer också titta på någon Kanban-liknande visualisering för vad som behöver göras. Har stött på en del källor som pratar om att kombinera dessa

I samband med mina funderingar kring det här med planering har en annan fråga dykt upp, som jag också kommer att ta upp senare i höst: Är mycket planering (av mer komplexa projekt) i stor del också problemlösning?

Tanken är också att allt jag skrivit om ovan kommer att synas i bloggen. Temat där kommer framförallt att vara produktivitet, planering och mående (vilket i o f s inte är någon större skillnad från tidigare). Så, jag vet inte i vilken form det blir, men om allt går som det är tänkt kommer det att dyka upp uppdateringar kring detta i bloggen.

Standing on the shoulders of giants

För ett par veckor sedan nu var det lite uppståndelse kring bloggen Genusfotografen och en artikel där han granskat Arlanda Express skildring av vinnaren i programmet Mästerkocken. Det går bl.a att läsa om det i det här inlägget

Jag och ett par till blev engagerade i det här och drog därför igång en insamling för att Genusfotografen åtminstone skulle gå genom pärsen ekonomiskt oskadad. Nu är det inte ofta jag gör sånt, så jag tänkte dela med mig lite här hur jag ser på det. Varför blev jag så engagerad?

Jag jobbar och verkar inom akademin. Det är en miljö som traditionellt är öppen och tanken är att man ska diskutera, se saker från olika håll och förfina idéer genom att utsätta dem för debatt och granskning. Det här visar sig tydligast i tänket kring vetenskapliga artiklar och studier.

Det finns ett uttryck som fångar det väldigt bra, nämligen ”Standing on the shoulders of giants” Vad innebär då det?

När jag gör en studie eller skriver en artikel, då kan jag använda andras artiklar. Jag kan hänvisa till dem, jag kan utvärdera dem, jag kan använda det som står i dem, jag kan vidareutveckla dem och analysera dem. När jag sen är klar kan andra använda det jag skrivit, och jag skulle kunna använda det de i sin tur skrivit om mina artiklar. Man står på varandras axlar, och använder den kunskapsmängd som finns.

Det viktiga är bara att man anger källa! Jag får inte påstå att jag kommit på något själv som jag hämtat någon annanstans ifrån. Det viktiga är spårbarheten.

Det här är ett arbetssätt leder till mycket utveckling. All är inte bra, men mycket bra kommer fram ur det. Ett exempel på det här är att många filmstudios idag släpper deras utvecklade tekniker som open source just för att fler ska kunna utveckla och öka kompabiliteten.

Just den här öppenheten är viktig för utveckling. Om vi inte kan diskutera och reflektera kring bilder, texter eller tekniker kommer utvecklingen att stagnera. Det är det här som gjorde att jag blev engagerad. Det är så viktigt att ha en öppen diskussion kring allt.

Om vi då går tillbaka till artikeln och bloggposten som initierade allt det här. Hur kunde fotografen och reklambyrån använt sig av Tomas kritik? Istället för att bara slå ifrån sig hade han kunnat välja att utvecklas av granskningen. Han hade inte behövt hålla med helt och hållet, men han hade kunnat använda diskussionen till att vidga synen på sitt fotograferande nästa gång han ska ta bilder. Han är säkert duktig, men ingen är så duktig att inte kan lära sig mer. Det bidrog Tomas med. Helt gratis också!